Miljöåtagandet
Miljön, och
den därmed sammahängande miljövården, är ju som bekant
inne just nu. Hela begreppet tränger
sig allt närmare inpå oss och kräver vår medverkan anting
vi vill eller inte.
Det är nu en gång för alla så att vi måste ta tag
i den biten.
Det största ansvaret ligger lite högre upp än på den nivå
vi och vår förening ligger, men vi undkommer
aldrig ansvaret för vår egen verksamhet.
Vi kan kallt räkna med att miljötillsynen kommer att intensifieras
och bli väldigt närgången.
Självklart är det blyet som är mest på tapeten, men även
mässing och nedskräpning i allmänhet har betydelse.
En slarvigt skött och eftersatt anläggning antyder att det slarvas
med annat också.
Vi kan förbättra
vår status på många sätt. En vårdad anläggning
är ett. Ett välskött kulfång syns i
skytteombudets protokoll som delges till Miljövården. Vi kan ta vara
på tomhylsor i större utsträckning.
Grovvapen kan mycket enkelt utrustas med hylsfångare och efter "patron
ur" med revolver är
lika lätt att stoppa hylsorna i fickan som att kasta dem på marken.
I nedan puplicerade
miljöpolicy talas det mest om den samlade skytterörelsens och förbundens
åtagande.
Men inget förbund kommer någonsin att städa bort skiten hos
oss. Den biten kommer vi att få ta själva.
Det jag lärt mig av myndigheter och deras sätt att agera är att
när dagen kommer, då den första inspektionen
skall göras, är det en stor fördel om man har framförhållning.
Det vill säga, om myndigheten finner en välskött anläggning
och dessutom en deklaration som sträcker sig
flera år bakåt i tiden, angående mängden föroreningar
som spritts ut och återvunnits, då vinner man på poäng.
Detta är det
råd jag vill ge till er som är unga och vill ha en framtid med skytte.
Lars