Skjutställningen.

Det mest grundläggande i pistolskyttet är man intar en skjutställning som är bekväm och avslappad. Vanligen står skytten med fötterna diagonalt mot skjutriktningen och får på så vis balans både i sidled och i riktning mot målet. Fötterna ska ha ett inbördes avstånd av skyttens axelbredd. Hållningen ska vara bestämd  men ändå avslappad. Det är viktigt att din skjutställning är sådan att du kan inta den och behålla den utan att känna dig ansträngd. Irritationer i detta avseende skapar nämligen svårigheter att koncentrera sig för skottet. Människor är sällan eller aldrig skapade i samma form. Därför finns ingen generell regel för hur man står. Vad som ovan sagts är en grund och utifrån den bör var och en prova ut den ställning som passar vederbörande bäst. När du lyfter handen med vapnet mot målet skall pistolen på ett naturligt sätt vara riktad mot målet. Justeringar får inte göras med hand eller arm. Sådan justering resulterar i att hand eller arm återgår till sitt naturliga läge vid hög koncentration på skottet. ( Se A nedan). När du funnit din rätta ställning skall du alltid inta den. Du bör under den första tiden kontrollera varje gång att det är just din speciella ställning du intagit.

När det gäller fältskytte är förhållandena något annorlunda. Dels är det så att underlaget du skall stå på kan variera i beskaffenhet och jämnhet. Det är fältmässigt. Dels medger inte inte de olika målens läge i terrängen att du kan inta en ställning liknande den för banskytte. Gör först en bedömning av vilka mål som är svårast. Intag därefter den bekvämaste ställning mot det målet enligt ovan. Pröva sedan, med rörelse vid midjan, sidoförflyttning till de andra målen. Kontrollera om det känns någorlunda bekvämt. Vid stora sidoförflyttningar kan det vara ansträngande och det kan då vara befogat att flytta med en fot i vridningen. ( Se B nedan ). Pröva i så fall ut vart och hur mycket du skall flytta med foten.

För att få in den rätta skjutställningen skall du börja med att ställa dig och peka med pistolen mot tavlan. Sänk den därefter och blunda. Lyft sedan pistolen till siktpositionen och öppna ögonen. Om nu pistolen pekar utanför mittpunkten, skall du flytta fötterna tills inriktningen blir korrekt. Är du högerhänt skall du flytta vänster fot i den riktning som är motsatt den felaktiga. Sedan skall du försiktigt dra med dig den högra foten för att återfå balansen. Upprepa den här proceduren tills pistolen naturligt och av sig självt pekar mitt i tavlan när du blundar.

Vid inlärning av din skjutställning bör du iaktta dig själv på en del punkter. Stå så du undviker spänningar ben och lår. Håll kroppen upprätt i görligast mån. Luta dig en aning bakåt för att balansera skjutarmens tyngd. Justera aldrig sidofel med arm eller handled. Sjunk ej ned med huvudet mot axeln. Luta det ej heller bakåt. Båda delarna tröttar ögonen och skapar spänningar i nack- och halsmuskler. För att utnyttja det bästa stöd som axelpartiets muskler kan erbjuda bör du ej vända bröstkorgen mot målet. Vänd för mycket åt motsatt håll, med axeln mot målet, stryper du blodcirkulationen till huvudet och försämrar därmed seendet.

Den fria handen stoppar du undan på något bekvämt ställe, i byxfickan t ex. Därefter glömmer du den. Om du ändå är medveten om den handen bör du hitta ett annat ställe, ty det är av stor vikt att du kan koppla bort tankarna från alla kroppsdelar som du inte använder för att skjuta skottet.

Kolven

Rätta greppet

Idag finns ett finns ett stort urval av färdiga kolvar i handeln. Tyvärr är det så att ingen av dessa passar handen så väl att de lämpar sig för precisionskytte. Det är endast i undan- tagsfall som skyttens hand passar till kolven ifråga utan ändringar. För att kunna hålla pistolen korrekt måste kolven anpassas eller en ny tillverkas. Det är nämligen ett måste att skytten kan greppa pistolen rätt sätt om skotten ska kunna skjutas på ett likformigt sätt, vilket är en förutsättning för en samlad serie.

Lite här och var i bygderna finns det duktiga kolvsnidare och det finns även företag som på beställning skräddarsyr din kolv. De flesta av oss föredrar att själva ändra orginalkolven eller tillverka en ny. En egentillverkad kolv blir självklart billigare, vilket i och för sig är bra. Men den största vinsten ligger kanske i det trevliga pyssel som det innebär och känslan av att själv åstadkommit en bra kolv.

En kolv med rätt utformning skall bekvämt kunna omfattas av handen. Alla delar av handens insida skall ha god kontakt med kolven, frånsett då avfyringsfingret som absolut inte får vidröra kolven. (Se A ovan) Pistolens tyngd skall vila mot långfingret så nära varbygeln som möjligt. Av de tre fingrarna under varbygeln är det i huvudsak långfingret som håller fast pistolen mot tummens inre del. Av de två andra fingrarna är det lillfingret som utövar minst tryck mot kolven. Trycket skall dock vara så fast att handens baksida  har ordentlig kontakt mot kolven.

När du håller i pistolen skall kolven passa exakt i det V formade tumvecket, och du ska känna välbehag av att ta just det greppet. När du lyfter pistolen och riktar i målet skall vapnet peka rätt in i målet och du ska kunna se riktmedlen centrerade och riktlinjen pekande exakt i riktpunkten. Du ska kunna behålla detta grepp från gång till gång och ha full kontroll över riktning både i höjdled och sidled.

B.  Pekfingrets yttre del utgör den avfyrande delen av fingret. Denna del ska röra sig rakt mot tumvecket parallellt med siktlinjen.

Vid avfyring får de två yttre fingerdelarna ej vidröra kolven. För tummen finns i regel en tumhylla. Tummen ska vila avslappad på denna och ej utöva tryck mot pistolen. Det är främst den yttre delen av tummen som kan störa fasthållningen av vapnet i skottögonblicket. Min erfarenhet av tumhyllor är att de bör vara låga i framkant så att tumtoppen är något nedåtriktad. I det läget låses tumtoppens tryckande förmåga i viss mån och påverkan blir därigenom ringa.

Trycket pressas i vapnets centrallinje. Fingret i 90 grader i förhållande till linjen.

Om du fattar så här så har du fattat rätt.

Andning

Fatta om pipan med din fria hand och för pistolen in i tumvecket.

Pressa in den i rak linje med armen. Slut fingrarna om kolven i ett fast grepp. Med fast grepp menar jag att du ska känna hur skinnet i tumvecket nyps lite lätt. Släpp efter något på greppet så att "nypet" inte känns. Om du har rätt grepp ska varbygeln vila mot långfingret och avfyringsfingret ska vara fritt från kolven vid de två yttersta lederna.

Så här ska det se ut. Lägg märket till tummens läge. Lite nedböjd och fri från kolvsidan.

Kontroll av andning.

Efter en ansträngande språngmarsch rör sig i stort sett alla kroppsdelar vid andning. Vid avlossandet av ett perfekt skott får skjutarmen ej påverkas av andnings- rörelser. Du ska därför kontrollera din andning. Inför lyftet tillämpar du normal avslappad andning. Det är fullt tillräckligt för en person med normal kondition. Just vid lyftet tar du ett djupt andetag, släpp ut en del av luften samtidigt som du slappnar av kroppen i övrigt, alltmedan du riktar in pistolen i riktområdet. Håll andan under finriktning och avfyring. Stå ej och håll emot utandning med mage eller bröst. Bålen ska vara helt avslappad. Minsta rörelse påverkar stillheten i skjutarmen. Om du ej fått iväg skottet inom 10 sekunder, tag då ner vapnet och börja om. Än en gång, det här är så viktigt, TAG NER VAPNET OCH BÖRJA OM.

Duellskytte kräver en annan andningsteknik. Mellan skotten förflyter 7 sekunder. Slappna av efter skottet. Tag ett djupt andetag. Andas ut och slappna av. Tag ett nytt djupt andetag och bered dig på att lyfta för nu är du nära nästa visning. Lyft och andas ut som ovan. Också fältskyttet har sin teknik. Här ska du avlossa flera skott under kanske 20 sekunder. Då gäller att du tar flera djupa andetag före ELD för att säkerställa tillräckligt syreintag.

Siktbild och riktmedel.

Du bör träna in din rätta siktbild. Du gör det bäst vid precisionskytte. Där har du alltid tid och möjlighet att fokusera som bilden till höger visar. Ha gärna en bild av den rätta siktbilden framför dig synligt. Du blir då hela tiden påmind om vad som är viktigt. Efter en tid kommer du automatiskt att alltid fokusera rätt. Om du inte tar det här på alvar och slarvar med inlärningen kommer du som skytt att till och från helt omedvetet att fokusera på målet. Vid fältskytte är risken stor att skytten tittar på målet om målet är nära, ljust eller litet. Det är en mänsklig svaghet, nyfikenheten att se om vi träffat. Ett annat riskmoment i fält är om bakgrunden består av sand eller vatten. Du ser nedslagen i vitögat och lämnar rikt- medlen, även nu av nyfikenhet.

När skottet går rekylerar vapnet bakåt. Rekylen tas upp av din hand, därför är det  en fördel att få ett så högt grepp som möjligt om kolven. På så vis undviker du större delen av rörelser i det momentet och det underlättar dess utom vid uppföljning och analys av skottet.

När du lyfter pistolen och riktar mot målet skall ditt siktöga och riktmedel bilda en rak linje mitt i din riktpunkt. Om du intagit din rätta skjutställning och kolen passar din hand korrekt skall allting vara rätt när du riktar i målet. Om inte, då är din kolv inte rätt anpassad till din hand. Du bör justera den omgående.

Det är ett måste att du alltid får samma grepp om kolven från gång till gång. Det går att utforma kolven så att du genast känner om något är fel (gäller C och B vapen). Om du skjuter med A vapen får kolven ej ha sådan utformning. För att alltid få samma grepp finns flera knep. Det vanligaste och bästa sättet kan du lära av bilderna här bredvid. Självklart är det mycket bra att tillämpa samma rutin med alla vapen.

Ett fast grepp om kolven eliminerar många fel. Du får en bättre kontroll av likheten från skott till skott. Ett fast grepp minskar effekterna av en dålig avfyring. Ytterligare ett faktum är att handens fingrar står i ett starkt beroende av varandra. De sympatiserar på så sätt att de vill greppa lika hårt. Därför är det på sin plats att se upp med ring- och lillfinger. Pressar dessa båda för hårt får du låga skott och det vill vi inte ha. Löst grepp med dessa båda alltså men tillräckligt fast så att kolven ligger an med bakkanten utan att glappa. Däremot får gärna pekfingret ha sin kraft kvar vilket underlättar avfyringen.

Öva fast grepp vid all träning. Håll så hårt du kan. Om handen darrar, släpp efter något. Så småningom kommer du att få ett naturligt fast grepp. Samtidigt får du större närvarokänsla och därmed lättar att koncentrera dig.

Som riktområde väljer du en plats under den svarta pricken på tavlan. Storleken på detta område avgörs av hur pass duktig skytten är. En skytt som kan hålla mycket stilla har ett riktområde stort som tian eller nian. Nybörjaren har ofta en rörelse som motsvarar mer än pricken. Centrum på riktområdet kan därför variera från halva avståndet mellan tavlans nederkant och pricken och vid mindre riktområde i höjd med spegelkanten (femmans ring). Inom ditt riktområde ska du tillåta pistolen att röra sig, alltmedan du fokuserar riktmedlen och kontrollerar att dessa är i korrekt läge (se bild nedan). Det kan vara svårt i början att se både korn och sikte skarpt, speciellt vid långa viserlinjer. Med träning anpassar sig ögat och så småningom kommer du att ha förmågan att se allt med skärpa.  Din riktpunkt ska ej vara för långt från pricken, då blir det svårt att bedöma det exakta läget. Ej heller för nära då riktmedel och prick vill "flyta ihop". Så snart du är inne i riktområdet påbörjar du att bearbeta trycket. Alltmedan finriktningen fortskrider ökas trycket på avtryckaren. En otränad skytt kommer under detta moment att upptäcka plötsliga avvikelser från riktområdet. Det är helt normalt under inlärning. För att bemästra detta är det viktigt att trycket tas jämt och med största lugn. Du hinner då undvika att ett skott smäller av just när vapnet är ur läge. Med rätt inställning av riktmedlen, med en siktbild som B nedan och med en lugn fin avfyrning kommer skottet att bli en tia.

a. felaktig siktbild

b. rätt siktbild. Riktmedlen klara och tydliga. Målet lätt suddigt.

Riktning

Avtryckarkontroll

De flesta vapnen är utrustade med riktmedel som är justerbara i höjd och sidled. Några har en märkning som visar var riktmedlen stått vid inskjutning i skottstol. Utgå från att det är rätt inställning och gör endast små ändringar från denna inställning.

Riktmedlen ska vara ordentligt tilltagna. Det är då lättare för ögat att se och fokusera dessa. Ett brett korn är att föredra och det ska vara rektangulärt till formen. Siktet ska vara utformad så att du har en till- räckligt bred ljusstrimma på vardera sidan om kornet. Undvik för smala springor. Dessa ger en suddigt siktbild och du får svårt att avgöra om springorna är lika breda. Det är oerhört viktigt att du håller kornet exakt rätt i springan under hela skjutmomentet. Det är mycket, mycket viktigare än att du håller pistol och skjutarm stilla. Endast en minimal avvikelse från den perfekta centreringen får katastrofala följder.

En pistol kan inte hållas helt stilla. Under finriktning ser du titt om tätt den idealiska siktbilden. Den synen visar sig under mycket korta tidsperioder. Försök inte att avlossa skottet under en sån period, du kommer inte att hinna. Visserligen kan du ha turen att få en tia men de allra flesta skotten blir mycket dåliga och kommer att dra ner totalresultatet.

För att skjuta en bra serie och ett bra matchresultat gör vi på ett helt annat sätt. Vi tillåter pistolen att röra sig i ett riktområde under finriktning och avfyring.  Därför måste pistolen tillåtas att röra sig inom ett litet område, riktområdet. Detta område skall väljas i ett läge nedanför tian som lämnar en ljus strimma mellan riktmedlen och nederkanten på det svarta.

Olika träfflägen beroende på var vapnet var. Nederst olika träfflägen beroende på ocentrerade riktmedel.

Avtryckarkontroll.

Det viktigaste i pistolskyttetekniken är att kunna kontrollera avfyringen. Att kunna göra allt annat perfekt är ingenting värt om avfyringen görs fel. Detta kan helt ändra pistolens inriktning just när skottet går av. Avtryckarfingret måste pressa avtryckaren bakåt i en rak linje mot det siktande ögat. Därför måste fingret vara i rätt position, och endast pekfingerblomman får beröra avtryckaren. Det är nämligen bara fingertoppen som rör sig i en rät linje. Andra delar av fingret rör sig i en serie cirkelbågar. Med den ställningen kan avtryckarfingret röra sig utan att komma i kontakt med stomme och kolv.

Fel på skjutställning och grepp

Brist på koncentration

Lika illa går det vid s k medveten avfyring. Att ha en föraning, vetskap, om när skottet skall gå gör att musklerna spänns i armen och axeln och skottet går då för högt. Brist på ordentlig uppföljning kan också orsaka höga skott: till höger, om det är handleden som slappnar av för tidigt, till vänster om det är armbågsleden.

Om avtryckarfingret har ett felaktigt läge, kan det föra eller dra avtryckaren snett. Om för mycket av fingret används, nämligen andra fingerleden, resulterar detta (för en högerhänt skytt) i träffar till vänster som ofta sitter för högt. Om man drar till sig avtryckaren beror det på för liten fingerkontakt, och resultatet blir låga skott till vänster för en högerhänt skytt.

Fel på ställning eller grepp.

Om skjutställningen inte är den rätta, står skytten ostadigt. Han måste spänna musklerna för att kunna sikta rätt. När han tröttnar, kommer handen att röra sig tillbaka mot ett läge som känns naturligt och orsaka en motsvarande förändring i skotten på tavlan. Ett ostadigt och felaktigt grepp kan resultera i att skotten sprids. Om man håller för löst, kommer pistolen att sjunka, så att pipan pekar neråt mot vänster. Även om inriktningen är korrekt, kommer rekylen att kasta vapnet åt det håll där motståndet är minst.

Felaktig skjutställning i förhållande till tavlan. Armen rör sig mot ett läge som känns naturligt och resultatet blir en träffbild utanför mitten.

Koncentrationsbrist.

Den vanligaste orsaken till felaktiga skott är brist på koncentration. Skyttens tankar vandrar. Han ser kanske inte fel som uppstår i siktbilden. Yttre faktorer som oväsen, ljusförändringar, vindförhållanden men också självupptagenhet, tankar på poängsumman, brist på tid etc., inverkar på skyttens förmåga att kunna koncentrera sig enbart på tekniken. Stress och nervositet kan också vara allvarligt distraherande. Brist på koncentration kan åstadkomma slumpmässigt spridda skott utan något särskilt mönster.

Att göra en riktig analys är viktigt, om orsaken till felen skall kunna definieras, och för att förhindra en upprepning, måste orsaken hittas. Skytten måste hela tiden leta efter felen, dock utan att blint acceptera att allt måste bero på honom själv. Majoriteten av felen uppstår verkligen pga felaktig teknik, men det finns ju alltid en möjlighet att det beror på pistol eller ammunition.

Slumpmässigt mönster i träffbilden beroende på bristande koncentration.

Rätta till skjutställningen i förhållande till tavlan så här: flytta vänster fot medsols om träffbilden är till vänster och i motsatt riktning om den är till höger. Rör alltid hela kroppen och inte bara armen.